Halloweenpyntat hemma

”Vi måste ha mer halloweenpynt, mamma”.

”Jasså, det måste vi? På ”min” tid visste vi inte ens vad halloween var”, mumlar jag och känner mig genast urgammal. Men det där med halloween känns inte riktigt som min grej. Fast ändå, det är ju lite härligt att köpa hem pumpor att gröpa ur, bjuda in till läskiga halloweenkalas (dock inte just i år) och fixa lite extra pynt just när året närmar sig sin allra tråkigaste månad. Så här kommer en liten svärm fladdermöss! Visserligen säkert instängda bakom glas och ram.

Jag har klippt dem ur hobbykartong med lite glitterfolie på ena sidan, spillbitar som blev över från ett jobbuppdrag. Sen tog jag en sten och virade fast tunn mässingstråd runt den och en liten fladdermus i varje ända på trådarna, så att de får flyga inne i kupan. Busenkelt.

Key Lime Pie

Den klassiska efterrätten från Florida Keys, Key Lime Pie var för mig bara ett begrepp fram tills för några veckor sedan. En kunskapstörstande dotter som stött på begreppet i ett datorspel fick mig att googla receptet… och nu har den blivit en av våra absoluta favoriter i familjen. Så enkelt, så gott!

Ett perfekt tips inför midsommarhelgen, och här kommer det:

Botten:

100 gram smält smör

200 gram krossade digestivekex

Fyllning:

1 dl limesaft (från 2-3 limefrukter – helst ekologiska)

Zest från limefrukterna

1 burk kondenserad mjölk

5 äggulor

1 limefrukt i tunna skivor till dekoration

Slå på ugnen på 175 grader.

Mortla digestivekexen och smält smöret. Blnda ihop och tryck ut i en pajform. Grädda skalet i tio minuter.

Medan pajslaet gräddas sköljer du limefrukterna ordentligt och river av skalet med ett zestjärn. Pressa saften, det behövs ungefär en deciliter limesaft.

Skilj äggulor från vitor och rör ned de fem gulorna i den kondenserade mjölken. Tillsätt limesaft och zest. Bred ut fyllningen i pajskalet och ställ in i ugnen igen. Sänk värmen i ugnen till 150 och grädda i tio minuter.

Låt pajen svalna helt innan du ställer den i kylskåp i minst tre timmar. Dekorera med tunna limeskivor. Njut!

Pensékort

Riktiga kort eller brev… när skrev man ett sådant senast? Men det känns som rätt tid nu, när vi alla har nära och kära som kanske känns extra långt borta i denna ändlösa karantän…

Ett akvarellpapper med god uppsugningsförmåga fungerar fint att göra avtryck av riktiga blommor på.

Penséer eller andra blommor med tunna blad fungerar fint för ändamålet. Klipp bort de safigaste delarna och placera ut blombladen på akvarellpappret. Lägg ett smörpapper över som skydd och banka försiktigt med många, många små slag över blomman. Lyft av smörpappret och pilla försiktigt bort blombradsresterna med en pincett. Lägg kortet i press att torka.

Doftvioler!

När man lever lite långsammare framträder konturerna plötsligt tydligare. Sådant som man lätt hastar förbi i vardagen blir tydligare. Plötsligts ser jag att gräsmattan är full av doftvioler! De hukar lite i mossan och gömmer sig under grässtråna som ännu inte blivit klippta första gången eftersom jag tycker att gräsmattan är som allra vackrast innan den är klippt första gången. Men doften avslöjar dem. 

Nu på våren när naturen börjar bjuda på doft, smak och skönhetsupplevelser gäller det är passa på. Plocka, dra in doften. Livet är här och nu och det gäller att lära sig uppskatta det som är.

Doftvioler kan man frysa in i isbitar till sommarens drinkar, lägga i socker för att göra violsocker. Eller bara dekorera med, som här.  

Klassisk äggbräda

Det blir en påsk i år också. Men den blir inte som alla andra år. Litegrann kommer man av sig att planera påskmat och pynt, när inga besök eller resor är inplanerade.

När allt är som vanligt älskar jag påskpysslet, trädgården som vaknar till liv igen, äggen…

Gamla antika äggställ och klassiska äggbrädor i trä är favoriter. Kom på att eftersom jag inte hittat någon vacker antik gammal äggbräda, så kan man ju faktiskt tillverka en ganska enkelt på egen hand. En liten brädbit, en kvistborr, fil, sandpapper och mörk valnötsbets. Så var det hela klart. Nästan lika fin som de gamla klassikerna. Och ibland får nästan vara gott nog.

Vårkänning

Lite för tidigt har man nu fått vårkänning. Ute blommar vintergäck, snödroppar, körsbärskornell och tibast sedan mer än en månad. Fåglarna kvittrar. Det är en bitterljuv känsla att möta våren så tidigt. För vad är det vi gör med vår planet? Varför fortsätter vi bara att leva som förut trots att alla varningssignaler blinkar rött?

Kungsängsliljan är hur som helst inte från trädgården, än har den inte tittat upp ur jorden vad jag vet. Men den står fint i ett glasrör och så här års brukar jag köpa hem någon kruka med kungsängsliljor, snitta dem och sedan gräva ned lökarna i jorden…

Det här glasröret fick en hållare av järntråd, med tvinnat ben och en rund fot. Inte perfekt på något sätt, men perfect is boring…

Jag är svag för provrörsvaser i alla dess former, en annan variant finns med i min bok FIL DE FER Luffarslöjd, den ser ut så här…