I min äppellund…

Apples©Anna-Lefvert

 

… skulle jag plantera svenska äppelsorter från sörmland. Ökna vita vintergylling är en av mina storfavoriter som jag åker hela vägen till Julita för att köpa, eftersom jag aldrig sett den saluföras någon annanstans. Jag älskar både smaken, fruktens utseende, det vackra namnet  – och det faktum att frukten går att lagra ett par månader.

Åkerö är Sörmlands landskapsäpple och jag älskar smaken! Även Åkerö kan och bör lagras ett tag för att de rätta smakerna ska komma fram.

Ännu längre kan man lagra det röda järnäpplet. Sorten är mycket gammal, kanske till och med från 1500-talet. Den kallas ibland årsäpple och sägs kunna lagras i mer än ett år!

Brita Horn är en annan  sort som kanske också får komma med i min äppellund, bara för att hon hittades i Krusenbergs äppellund nära mitt barndomshem.

Sist men inte minst kanske Muthes rosenäpple får följa med på ett hörn. Bara för att sorten är så ovanlig, ja till och med utrotningshotad. Och äppelsorter måste hållas levande i odling för kommande generationer.

 

Appletree©Anna-Lefvert

Om jag hade en äppellund skulle jag istället för namnskyltar på träden, bygga bänkar under varje träd där namnen på äppelsorten står.  Så att man i lugn och ro kan slå sig ner under äppelträden och njuta av atmosfären.

 

Applebench1©Anna-Lefvert

Jag har ännu inget eget träd av sorten Ökna vita vintergylling. Men jag gjorde en bänk ändå. Man måste ju hålla drömmarna vid liv…

Applebench3©Anna-Lefvert

När jag målar använder jag helst miljövänliga och traditionella färger som äggoljetempera och linoljefärg utan lösningsmedel i. Det är båda färgtyper som åldras vackert. Men det är svårt att schablonmåla med vanliga, tunna färger eftersom de gärna kryper ut under schablonen. Istället kan man använda linoljefärg avsett som konstnärsfärg. Det går alldeles utmärkt.

Applebench4©Anna-Lefvert

Så nu är i alla fall första bänken färdig till min äppellund.

Applebench2©Anna-Lefvert

Copyrightfria bilder – fritt fram att låna

1800-talsbilder2©Anna-Lefvert1©Anna-Lefvert

Försörjer man sig till största del som frilansfotograf klingar ordet copyrightfria bilder inte helt positivt. Bilder ska inte och kan sällan vara gratis, i alla fall inte om de ska hålla någon kvalitet. Eller om en yrkeskår ska kunna fortsätta att försörja sig på hantverket. Men. Som alltid finns det undantag. Gamla illustrationer från 1800-talet har inte längre någon upphovsrätt, ibland vet man kanske inte ens vem som hållit i pennan. Dessa är fria att låna och låta den egna kreativiteten leka med!

Idag finns massor av posters med gamla illustrationer på marknaden. De är egentligen samma princip, bara det att någon tillverkare kommit på idén att trycka upp dem och sälja kommersiellt.

Så hur hittar man bilderna? Jim Harter har satt ihop ett helt gäng böcker fulla med bara gamla copyrightfria bilder. Hans böcker går enkelt att köpa på nätet. Jag har bland annat använt hans bok ”Animals” där man kan hitta allt från trollsländor och skalbaggar till fåglar och fiskar.

Kanske vill man ha en poster som inte syns i varje inredningsmagasin, utskriven på något vackert papper. Eller också vill man piffa upp gamla stolsdynor, lampskärmar eller kuddar.

1800-talsbilder2©Anna-Lefvert

Börja med att fotografera av motivet. Var nog med skärpan, en suddig bild blir aldrig snygg! Sen behöver du ett bildbehandlingsprogram så att du kan frilägga motivet, och lägga det där du vill ha det i bildytan. Ska du överföra bilden till textil är det inte lika noga, då skriver du ut bilden på ett överföringsark avsett för textil, klipper ut bilden och pressar fast den med strykjärn. Instruktioner finns på arken som går att köpa hos till exempel Clas Olsson och Panduro.

Det kan också bli fint att bara skriva ut en bild på ett gammalt gulnat notpapper. Så här.

1800-talsbilder3©Anna-Lefvert 1800-talsbilder4©Anna-Lefvert

Jag vet, jag har varken komponerat musikstycket eller ritat skalbaggen. Men det finns ändå någon slags tillfredsställelse i det där att ”göra själv”. Jag ”har gjort den själv”. Inte köpt den färdig i någon inredningsbutik.

Och, by the way, mina bilder är INTE copyrightfria. Men om någon bloggare vill låna kan det vara fritt fram – om man frågar först och anger källan.

Skriva och skulptera med ståltråd

Writingwithwire1©Anna-Lefvert En rulle mjukglödgad ståltråd och en tång. Det är allt man behöver för att roa sig en varm, ledig dag på bryggan. Writingwithwire2©Anna-Lefvert Ända sedan jag för tio år sedan gick en kurs i luffarslöjd har ståltråden virat sig tätt runt mitt hjärta. Den är så användbar! Man kan göra allt från brödkorgar och komplicerade fågelburar till enklaste enkla skiss av ett par bestick. Att rita och skulptera i ståltråd behöver inte vara mer komplicerat än att göra en enkel blyertsskiss. Principen är densamma.

Nästa steg är att göra skissen tredimensionell, en enkel skulptur behöver inte vara krångligare är konturerna av en kopp och en kanna. Tror inte jag behöver orda så mycket mer om detta, ni ser själva hur enkelt det kan vara…Writingwithwire5©Anna-Lefvert Writingwithwire3©Anna-Lefvert   Writingwithwire6©Anna-Lefvert

Rosenbladskrans

Rosepetals5©Anna-Lefvert

Tänk om man kunde frysa tiden. Trycka på pause ett tag för att hinna njuta lite extra länge av de där riktigt fina stunderna i livet. Som när rosorna blommar för fullt mitt i sommaren. Nu. Jag har en rosenbuske på mitt sommarställe som troget  blommar fantastiskt överdådigt varje sommar. Doften sprider sig långväga och när bladen börjar falla av i ett rosenrött strössel får jag alltid den där känslan av att vilja pausa. Då har jag kommit på att det faktiskt går att spara ett litet minne av sommaren. Rosenbladen håller sig nämligen både röda och doftande även i torrt tillstånd. Så jag brukar spara ett litet rosenbladspotpurri till vinterns doftlösa dagar.

Det viktiga är att bladen får ligga luftigt medan de torkar, så att de inte börjar mögla istället.

 

Rosepetals1©Anna-Lefvert Rosepetals2©Anna-Lefvert Rosepetals3©Anna-Lefvert

I år kom jag på att man kan utnyttja rosenbladen på fler sätt. När jag såg hur vackra midsommarkransarna blivit sedan de torkat kom jag på att – varför inte göra en rosenbladskrans? Rosenblad på en ståltråd istället för smultron på strå, helt enkelt.

Rosepetals4©Anna-Lefvert Rosepetals6©Anna-Lefvert

Ljuslyktor med tyg DIY

 

 

Ljuslykta1©Anna-LefvertJag säger som Ernst – skönheten bor i enkelheten. Eller hur det nu var han formulerade det hela. Ibland behöver man liksom inte krångla till det för att det ska bli vackert. De här ljuslyktorna är ett sådant exempel. Några dricksglas av enklaste modell, lite tygspill och vips har man ett par fina ljuslyktor.

Dessa gjorde jag en mörk sensommarkväll i min mammas sommarstuga. Det man behöver är ett lim som är genomskinligt och inte gulnar. Jag brukar använda ett så kallat decopagelim som man målar på med en pensel. Limmet kan målas både under, som ett vanlig lim, och över som en lack när man gör decopage. Till det här projektet fungerar det perfekt för man behöver inte vänta på att det ska torka mellan lagren av tyg.

Börja med att ”tapetsera” hela glaset med ett lager tyg. Fortsätt sen att limma på remsor med ojämna mellanrum runt hela glaset. Klipp eller riv remsor av ett bommulstyg eller linnetyg. Grov struktur blir fint. Klipp rent runt kanterna upptill och nedtill och låt lyktan torka.

Ljuslykta3©Anna-LefvertLjuslykta4©Anna-LefvertLjuslykta5©Anna-Lefvert

Herbarium – DIY på mormors vis

Herbarium5©Anna-LefvertHerbarium6©Anna-Lefvert

 

För ett par år sedan var jag i Provence. Som vanligt alltid på jakt efter vintagefynd och i Frankrike hittar man alltid fantastiska loppmarknader utomhus. I en liten by vid namn L’Isle-sur-la-Sorgue  som sägs vara antikhandlarnas Mekka näst efter Paris sprang jag in i en antikbutik där det här fantastiska Herbariet hängde på väggen. Då slog det mig att jag tror att min mormor fick göra ett herbarium i skolan som barn. Min älskade mormor fyller 100 år i år och är still going strong, fantastiska kvinna!

Jag hittar alltid mycket vackra saker i mormors lådor och mycket riktigt fanns det gamla herbariet sparat. Så vackert! Av ålder gulnande sidor med snirkligt handskrivna etiketter. Här är ett litet smakprov…

 

Herbarium1©Anna-LefvertHerbarium2©Anna-LefvertHerbarium3©Anna-LefvertHerbarium4©Anna-Lefvert

 

Inte för att jag ens för en sekund trodde att jag skulle kunna göra något vackrare, men ändå inspirerad gav jag mig ut och plockade lite vårblommor på min egen backe. En växtpress gör man enkelt själv – det är bara att såga till två lika stora plywoodskivor, borra hål i varje hörna och skaffa långa skruvar med vingmuttrar. Lägg blommorna mellan vita skrivarpapper, tryck till dem en aning och lägg sedan wellpapp mellan varje blomma. Dra åt skruvarna lite då och då så att blommorna pressas.

 

Herbarium7©Anna-LefvertHerbarium8©Anna-LefvertHerbarium9©Anna-LefvertHerbarium10©Anna-Lefvert

Efter någon vecka när blomman hunnit torka ordentligt kan man plocka ut den och rama in. Kanske något för barnbarnen att glädjas åt om en sisådär åttio år…

Herbarium11©Anna-Lefvert

Tapetkrukor

6©Anna-Lefvert

Krukor i tidningspapper till vårens alla förkultiveringar och sticklingar tillverkar man (som ni säkert redan vet) enkelt själv. Men man kan alltid uppgradera dem en aning genom att använda bitar av tapet istället. Alltid har man väl någon tapetsnutt över från en renovering, eller en provbit. Annars kan man använda fina inslagspapper.

Tapetkrukorna kan bli en lite småfin gå-bort present fylld med en liten pelargonstickling, en tomatplanta eller en lovande luktärtsort.

7©Anna-Lefvert

Själva krukmakaren gör krukmakandet mer rationellt. Färdiga krukmakare finns att köpa i varje välsorterad trädgårdsbutik. Men tycker man att det är kul att fixa saker själv och råkar ha en sats med hålsågar hemma i verktygslådan kan man tillverka även själva krukmakaren på egen hand. Man sågar helt enkelt ut ett gäng hål ur en planka, sparar ”hålbitarna” och limmar ihop dem till en tjock rundstav. Ett handtag längst upp är bra för greppets skull. Bitarna man sågat hålen ur limmar och skruvar man också ihop. Ni ser nedan hur man gör.

step-by-step1©Anna-Lefvert

Eftersom tapet är betydligt styvare än tidningspapper behöver man häfta ihop överkanten på krukan för att den ska hålla ihop. Antingen häftar man med vanlig häftapparat, eller så använder man en öljettång som jag gjorde här. Då får man samtidigt ett litet hål att fästa en namnetikett på.

Step-by-step2©Anna-Lefvert

Sen är det bara att fylla tapetkrukan med innehåll och ge bort till någon som uppskattar det.

5©Anna-Lefvert

Bordskrans med påfågelfjädrar

Påfågelkrans1©Anna-Lefvert

Naturen är svårslagen. Ta bara en närmare titt på en påfågelfjäder och man undrar ju vem konstnären är? Det är nästan lite väl kitschigt detta färgsprakande, glänsande fyrverkeri i blått och grönt, brunt och guld. Men i kombination med den mer jordnära mossan och ljuskopparna av ägghalvor blir påfågelfjädrarna rätt fina på bordskransen.

Påfågelkrans2©Anna-Lefvert

Jag använde en färdig bordskrans i vitlackad metall, klädde in den med mossa från skogen som jag fäste med några varv ståltråd…

Påfågelkrans3©Anna-Lefvert

Stack in en påfågelfjäder mellan varje ljushållare…

Påfågelkrans4©Anna-Lefvert

Som ljusmanschetter tog jag tomma, ursköljda ägghalvor, höll dem över ljushållarna och tryckte i ljusen.

 

Påfågelkrans5©Anna-Lefvert

 

Glad påsk till er alla! Happy Easter to all of you!

 

Påfågelkrans6©Anna-Lefvert

Äggvaser

eggvase4©Anna-Lefvert

Det är här det börjar. Livet. Några hack i skalet och sen så…

Jo, strutsägget nedan är faktiskt ett ”riktigt” ägg ur vilket en riktig liten struts tagit sig ut i det fria. Och trasiga ägg går också att återanvända. Som blomkrukor eller vaser. Jag brukar se till att bara ta upp ett litet hål i skalet istället för att knäcka det i två halvor, då kan man använda äggskalet som blomvas. Perfekt för alla små vårblommor som scilla, pärlhyacinter, violer, vårfryle, blå- och vitsippor. Ett gäng udda äggkoppar med ägg och blommor i blir fint på påskbordet. Blomsterarrangemang behöver inte alltid vara stora. Less is more!

Här kommer lite inspiration. Fågelboet är gjort av vanlig tunn svart ståltråd lindat många, många varv på fri hand. Det går bra att sno ihop ett fågelbo av torrt fjolårsgräs också. Eller björkris.  eggvase2©Anna-Lefverteggvase3©Anna-Lefverteggvase1©Anna-Lefvert

Äggkrans med pärlshönsfjädrar

Guineafowl4 ©Anna-Lefvert

Ja, nu är den snart här. Påsken. Jag vet inte riktigt varför, men för mig är påsken nästan en större pysselhögtid än julen. Jag älskar att dekorera ägg, plocka in knoppande kvistar från naturen och börja påta i trädgården. Livet återvänder!

Och så älskar jag ägg. Alltså, inte nödvändigtvis innehållet. Men formen! Den är liksom så fulländad, så vacker i all sin självklara enkelhet.

En liten manick som jag köpte för många år sedan har blivit oväntat flitigt använd hemma hos mig, och det är denna lilla äggpump. Med en liten borr borrar man ett hål i vardera änden av ägget och pumpar sedan enkelt ut innehållet. (Gör omelett, pannkaka eller något annat gott av innehållet, inget onödigt spill.) Men det mest fantastiska är att man slipper bli helt yr i huvudet av att blåsa!Step-by-step ©Anna-Lefvert

Sen är det bara att sätta igång att dekorera äggen. Till den här kransen använde jag små pärlhönsfjädrar som jag penslade fast med decopagelim. Sen trädde jag upp äggen på en ståltråd och formade en krans.Guineafowl2 ©Anna-Lefvert

Några små bokstavspärlor följde med av bara farten.Letters ©Anna-LefvertGuineafowl1 ©Anna-LefvertGuineafowl3 ©Anna-Lefvert

Det bästa med att blåsa ur äggen innan man dekorerar dem är att man kan spara dem hur länge som helst, om resultatet blir lyckat.Guineafowl5 ©Anna-Lefvert