mars 2014 - Anna Lefvert

Muffinsformar

27 mars, 2014/1 Kommentar/i DIY, Mat & Bak/av admin

Jag letade som galning efter helt vanliga vita tulipformar. Kunde inte hitta det någonstans mer än i förpackningar om en sisådär tusen styck, för bagerier. Så jag gav upp. Tänkte att jag får väl använda de bruna från Claes Olsson, de är rätt fina de med…

Sen köpte jag en gammal muffinsplåt från USA, och då stämde inte storleken med varken vanliga standardformar, eller de som brukar räknas som minimuffins. Den här plåten har ett mått någonstans mittemellan. Det var först då det slog mig – Det borde ju vara hur enkelt som helst att göra egna! Och det var det. Bara att klippa kvadratiska bitar av bakplåtspapper och trycka ned i formen. Har man något som passar med bottenmåttet som man kan trycka till med blir det ännu enklare. Jag råkade faktiskt ha en bit tjock rundstav som passade perfekt!

Till just de här muffinsen använde jag ett helt vanligt kladdkakerecept, pimpat med en klick halloncheesecake i mitten. Alltså, så här:

kladdkakan;

150 g smör, smält

2 ekologiska ägg

3 dl socker

1,5 dl vetemjöl

0,5 tsk ekologiskt vaniljpulver

0,5 tsk salt

4 msk kakao

Till halloncheesecakefyllningen;

200 gram creamcheese

2 ägg

2 msk hallonsylt

50 gram färska hallon

Börja med att röra ihop chokladsmeten och häll upp i formarna, men fyll bara till max hälften. Rör ihop cheesecakesmeten, men spara de färska hallonen. Tryck ned ett hallon i mitten av varje form och fyll på med lite cheesecakesmet. Grädda i 200 grader.

DIY projekt – av en bit björkved

21 mars, 2014/4 Kommentarer/i DIY/av admin

Vackra vita björkstammar är det väl synd att göra ved av – om man kan göra något annat? Och det kan man. Lampfoten här ovan gjorde jag för ett par år sedan, och den är fortfarande lika vit och fin. Några öglor skruvade jag in i stammen för att hålla den gammaldags tvinnade elsladden på plats. Sen var det bara att montera en lamphållare upptill och en fot nedtill. Foten fick bli av samma princip som en klassisk julgransfot, fast i ett striktare utförande. Jag beställde den på en mekanisk verkstad. En snygg, svart julgransfot hade säkert fungerat precis lika bra. Eftersom stammen krymper en aning när den torkar är det dock bra att man kan dra åt skruvarna för att få stammen att stå stadigt.

Ännu enklare är det att tillverka dessa glasunderlägg. Allt man behöver är en bit lagom tjock björkstam och en bra såg. Har man inte en riktig kap- och gersåg går det bra med en japansåg. Men det är bra att använda en geringslåda så att snitten blir raka. Sen är det inte svårare än att skära korv…

Ljusstakarna är också bara tillkapade i olika längder, mest för att få fina snittytor. Det var faktiskt bitar jag plockade direkt ur vedkorgen! Sen borrar man hål för ljushållare i metall. Men tänk på att detta inte är ljusstakar att glömma levande ljus i!

Birch-DIY4©Anna-Lefvert Är man lite haj på att snickra och har tillgång till ett snickeri, kan man klyva stammarna på längden och göra så här fina sänggavlar genom att limma de kluvna längderna mot en vitmålad träskiva. Bilderna nedan kommer från Bomans Hotell i Trosa där min oerhört kreativa svägerska Kristin Boman inreder med liv och lust. Jag har haft förmånen att få fotografera rummen till Bomans hemsida och har också skrivit och fotograferat till boken om Bomans med titeln ”Oh, so Bomans!” Ett hett tips till alla som gillar inredning – även om jag kanske kan anses vara jävig.

Björklöven är målade av Karin Hedenvind, som satt stor prägel på hela hotellet med sina fantastiska väggmålningar.

Kirskålspaj

14 mars, 2014/0 Kommentarer/i Mat & Bak, Trädgård/av admin

Nu är det vår på allvar. Vintergäck, krokus och snödroppar blommar för fullt i min trädgård. Men det är inte bara de efterlängade första blommorna som tagit sig upp. Kirskålen är en av de första upp ur vinterjorden. Och eftersom jag redan vet att kriget mot kirskålen här är förlorat för länge sedan väljer jag att se det hela från den positiva sidan. Om den nu inte hade varit så invasiv så är den ju faktiskt riktigt vacker. Bladen ser alltid gröna och friska ut. Och dessutom är den både ätbar – och ruskigt nyttig! Så medan solen ännu sken passade jag på att skörda de allra första späda bladen. Härligt med primörer! (Jodå, jag hann också tänka att kanske kanske försvagas den en aning om man plockar den tidigt…)

Sen blev det kirskålspaj. Litegrann i Kajsa Wargs anda tog jag det som fanns i kylskåpet, ekologisk salami och mozzarella. Och så lite extra vitlök, förstås.

Det här använde jag till pajdegen:

2 dl grahamsmjöl

1 dl vetemjöl

100 gram smör

3 msk olivolja

några droppar kallt vatten

en nypa salt

Ner med allt i degblandaren och vips har man en färdig pajdeg att klämma ut i en pajform som jag sen förgräddade i tio minuter i 200 grader.

En liter späda blad av kirskål plockar man dessvärre på ett ögonblick hos mig. I övrigt använde jag:

1 liter kirskål

ca 1 liter grönsakbuljong

i vitlöksklyfta

70 gram salami

200 gram riven mozzarella

grovmalen svartpeppar

3 ägg

3 dl mjölk

Och medan pajskalet var i ugnen på förgräddning gjorde jag så här:

Förväll kirskålen i grönsaksbuljong ett par minuter. Pressa vitlök och fräs i olivolja i en stekpanna. Slå av vattnet från kirskålen och fräs den med vitlöken och olivoljan en liten stund. Strimla salamin i fina strimlor. Bred ut salami, kirskål och ost i pajskalet. Peppra. Vispa ihop ägg och mjölk och häll över. Grädda i 200 grader tills äggstanningen stannat och pajen fått fin färg.

Avsvalningsgaller i Fil de Fer

6 mars, 2014/1 Kommentar/i DIY, Fil de Fer/av admin

Snygga avsvalningsgaller är inte helt lätta att hitta. Antingen är de för små, för fula eller för dyra. Efter en hel del letande i vintageshoppar på nätet tog jag istället saken i egna händer och tillverkade ett eget. Jag menar, hur svårt kan det vara? Det är ju bara lite ståltråd…

Avsvalningsgaller, liksom mindre karottunderlägg, är egentligen det allra enklaste man kan tillverka med grundtekniken i klassisk luffarslöjd. Den franska benämningen för trådarbeten, ”Fil de fer”, låter vackrare så jag väljer hellre det namnet.

Det man behöver är ett par ganska starka nypor, lite tålamod och tänger. Och så behöver man rostfri tråd (om man inte vill att gallret ska rosta förstås). Tråden hittade jag på Biltema, det behövs både en riktigt tunn tråd, typ 0,7 mm, och en lite tjockare, typ 1,5 mm. De allra tjockaste stagen köpte jag hos en mekanisk verkstad. De är nämligen svetstråd i rostfritt stål, och det är inte så lätt att hitta i den vanliga järnaffären. Svetstråden är riktigt hård och lite svårarbetad, men i gengäld får man ett stadigt resultat. För att klara av att böja dem krävs ett par rejäla tänger och för att klippa av dem när man är färdig krävs en bultsax.

Så här gör du:

Börja med att klippa till tre långa bitar av den tunnaste tråden. Cirka 2-3 meter långa bitar är lagom. Vik trådarna på mitten så att du vet var mitten är.

Rulla ihop ändarna på trådarna till små nystan så att de blir lättare att hantera och inte trasslar ihop sig.

Ta en av svetstrådarna och vik ihop på mitten, fortsätt sedan att vika så du får en fot som gallret ska stå på i mitten. Lägg sedan ihop de tre svetstrådarna som en sol, lägg de tunnare trådarna tillsammans med var sin svetstråd. Använd en av trådarna att vira ihop så att alla trådarna sitter fast i mitten, se bild 1.

Snurra de tunna trådarna några varv runt varje svetstråd. Gör en liten ögla på änden av den tjockare ståltråden och fäst på en av svetstrådarna. Fäst sedan den tjockare ståltråden vid varje svetstråd genom att fortsätta snurra den tunna ståltråden två varv runt varje svetstråd. På så vis både fäster man tråden och får ett lagom avstånd till nästa varv (bild 2).

Fortsätt på samma vis i cirka 5-6 varv, eller tills du känner att gallret börjar bli så stort att det behöver nya fötter (bild 3). Böj till fötter av varje svetstråd genom att böja trådarna först rakt uppåt och sedan tillbaka (bild 4). Fortsätt vira ungefär lika många varv till. Avsluta med nya fötter när du känner dig nöjd med storleken på gallret (bild 7). Allra sist gör man ett litet handtag att hänga gallret i. Vira den tunnaste tråden tätt runt handtaget (bild 8).

Kanske inte det snyggaste jag sett. (Jakten efter det perfekta avsvalningsgallret fortsätter…) Men det finns ju ett egenvärde i det egentillverkade också. Ellerhur?

Arkiv för månad: mars, 2014