Fikonmarmelad med citron

Fikonmarmelad1©Anna-Lefvert

En ostbricka i höstmörkret sitter sällan fel. Den här bilden tog jag i samband med ett uppdrag att plåta ostar för ett magasin. Efter plåtningen hade jag färska fikon över och det är ju inte fy skam. Fikonsäsongen har börjat nu, man hittar lätt fina och billiga färska fikon i butikerna. Passa på att koka en fikonmarmelad om du trillar över billiga fikon. Jag har kokat otaliga fikonmarmelader – oftast till jul – av torkade fikon. Men marmelad på färska fikon är något helt annat! Jag tycker dessutom att lite citron (ganska mycket) i fikonmarmeladen ger den ett lyft. Ibland har jag även kanel i.

Fyra färska fikon räcker faktiskt till en liten burk marmelad, självklart kan man göra en större sats om man kommer över mycket fikon.

Fikonmarmelad2©Anna-Lefvert

Du behöver:

4 färska fikon

1 ekologisk citron

ca 1 dl ekologiskt rörsocker

1 dl vatten

Fikonmarmelad3©Anna-Lefvert

Fikonmarmelad4©Anna-Lefvert

 

Gör så här:

Skölj och skär fikonen i bitar, ta bort skaften. Riv citronskal, eller hyvla av bitar av skalet med en potatisskalare. Koka upp fikonbitarna och citronskalet i vatten och socker. Pressa citronen och tillsätt citronsaft efter smak. Koka tills frukten kokat sönder och marmeladen börjar få rätt konsistens. Häll upp på burk.

Fikonmarmelad6©Anna-Lefvert

 

Gott till chevreost, men det behöver man väl knappast nämna.

Fikonmarmelad8©Anna-LefvertFikonmarmelad9©Anna-Lefvert

Svartvinbärsbladste

Blackcurranttea1©Anna-Lefvert

 

Nu har tedrickartiden börjat. Den klara höstluften kan anas trots att sommarvädret dröjt sig kvar extra länge i år.

Jag fick inte så mycket bär på mina bärbuskar som jag önskat, sommaren var för torr och jag var borta för mycket utan att någon vattnade och då får man kanske skylla sig själv. Men vinbärsbuskarna har mer att ge än bara bär! Som barn drack vi ofta svartvinbärsbladste. Bladen på de svarta vinbärsbuskarna är extra aromatiska, man kan lätt ta reda på om en buske är svart eller röd utan att se bären. Allt man behöver göra är att gnugga lite på bladen och känna doften. Och vill man ta vara på aromen i bladen måste man passa på nu innan bladen blir gula.

 

Blackcurranttea2©Anna-Lefvert

 

Vi bryggde oftast te på färska svartvinbärsblad när jag var liten, men vill man kunna dricka sitt egna te senare i höst och vinter kan man plocka lite extra och hänga upp på tork inomhus. Efter någon vecka är bladen helt torra, då smular man ner dem i en burk och ställer torrt och svalt. Det är härligt att veta att inga besprutningsmedel eller konstgödsel drabbat de här tebladen. Jag vet att de är så ekologiska som de kan bli. Kanske gör jag min egen teblandning senare i höst, med torkade äppelskal och rosenbladen från rosenbusken på landet.

 

Blackcurranttea3©Anna-Lefvert

Småpotatis, småpotatis…

1w©Anna-Lefvert

 

Ibland glömmer man. Den där påsen med potatis som hamnat lite i skymundan i skafferiet, till exempel. Plötsligt är potatisarna helt skrumpna. Men vilken växtkraft! Ur påsen växte massor av nya, vackert lila rotskott i ivrig jakt på näring och sol.

Alltför ofta slänger vi mat i onödan. Bäst före datum har – som Fredrik Lindqvist sa någon gång – förvandlats till ”giftigt från och med”. Och åker i soporna utan pardon. Men en säck potatis som slagit rot i skafferiets mörka vrå går att återanvända. Ner i en hink med jord och så fick de fortsätta växa i några veckor…

 

2w©Anna-Lefvert 3w©Anna-Lefvert 4w©Anna-Lefvert

 

Sen, när vi kom hem efter semestern var det dags att skörda. Lyckliga små barnfingrar letade i krukornas varma jord efter nytt liv. Gulliga små barnpotatisar. Vad kul det kan vara att lära! Och gott blev det. Recept kommer snart här på bloggen. Tills dess – tänk en extra gång innan maten åker i sophinken.

 

6w©Anna-Lefvert8w©Anna-Lefvert9w©Anna-Lefvert11w©Anna-Lefvert1w©Anna-Lefvert