Grenkruka med Tage Andersen-inspiration

Grenkruka©Anna-Lefvert

Knappt har snön kommit, så börjar man längta efter vår – och sommar! Jag har precis lämnat ett trädgårdsjobb till en tidning med bilder från bland annat Gunillaberg i Småland. Vilket litet paradis! Jag var där en riktigt varm seneftermiddag i juli när högsommarhettan låg som ett filter över hela världen och eftermiddagssolens släpljus la extra magi över det jag såg. Mitt ute i skogen, mitt i ingenstans, hittar man detta paradis. Här möter naturen kulturen, vilt och tuktat sida vid sida. Ett besök på Gunillaberg rekommenderas verkligen om man har vägarna förbi.

Tage Andersens karaktäristiska skulpturer dyker upp lite överallt i trädgården. Trädskulpturer byggda av träd som inte klarat vinterkylan här på småländska höglandet. Men som tagits tillvara och blivit ”nya träd”. Krukor inklädda i grenar. Metall, trä och blommor. Så typiskt Andersen.

Med inspiration av mitt besök satte jag genast igång att göra egna krukor. Jag hade inte riktigt tid att samla ihop gamla vackra patinerade grenar från naturen. Det fick bli sly och sekatör. Men det blev ganska fint det med.

Gunillaberg48©Anna-Lefvert

 

Najtråden åkte fram, den skulle jag inte kunna leva utan. Sen band jag ihop grenarna genom att vrida tråden ett varv mellan varje pinne. Hur enkelt som helst.

 

Gunillaberg49©Anna-Lefvert

Här kommer lite inspiration från Gunillaberg och Tage Andersen karaktäristiska konst. Visst längtar man efter sommaren! Och grenkrukan kan man göra redan nu.

Gunillaberg7©Anna-Lefvert

Gunillaberg16©Anna-Lefvert

Gunillaberg43©Anna-Lefvert

Gunillaberg41©Anna-Lefvert

Min starka fisksoppa

Bouillabaisse©Anna-Lefvert

 

Den här fisksoppan är en klassiker som jag gjort i snart 20 år varje vinter. Ursprunget är ett recept ur Anna och Fanny Bergenströms bok ”Vinterns goda ting”, men jag har förenklat det en aning, dragit ifrån något MEN framförallt lagt till ett rejält mått hetta från piri-piri. Jag gillar när den här soppan är så stark att man blir tårögd! Gör man inte det kan man naturligtvis hoppa över chilin helt. Eller ta lite mindre.

 

Jag använder:

2 burkar hela eller krossade ekologiska tomater

lika mycket vatten

1 stor gul lök

olivolja

1 squash

2 pkt saffran (1 gram)

4 stora vitlöksklyftor

ca 3 st piri piri torkade

1,5 dl vitt vin

Fisk- eller grönsaksfond

ca 250 gram laxfilé

ca 250 gram torskfilé (eller byt mot lax)

1 burk kräftstjärtar

1 burk ekologisk creme fraiche (kokbar)

torkad oregano efter smak

färsk bladpersilja

Gör så här:

Hacka lök och pressa vitlök. Fräs i olivolja i botten av en stor kastrull. Krossa piri-pirin med hjälp av en plastpåse (om man krossar dem i handen och sedan råkar klia sig i ögat är nämligen ingen hit, det har jag provat) och häll i. Tillsätt saffran och vitt vin och låt fräsa. Skiva och skär squashen i bitar och lägg i kastrullen. Fräs på hög värme en stund. Tillsätt krossade tomater och lika mycket vatten. Jag brukar fylla burkarna med vatten, då får jag samtidigt med allt ur burkarna. Låt koka upp ordentligt och smaka av med fond, ev salt om du inte vill använda fond. Så här långt kan man förbereda soppan en dag i förväg, eller några timmar i förväg, och sedan låta stå kallt tills en stund innan servering.

Skär fisken i lagom stora tärningar, lägg i den kokande soppan ett par minuter innan den ska serveras så att fisken inte blir överkokt. Vispa i creme fraiche och torkad oregano efter smak. Sist av allt slänger man i kräftstjärtarna, de ska bara bli varma. Dekorera med bladpersilja om du har. Servera med ett gott vitt vin, nybakat bröd (se mina sommarbaguetter) och en klick aioli. Trevlig helg!

 

Hemgjorda krustader

Krustader©Anna-Lefvert

På 1920-talet lär det ha funnits ett krustadjärn i snart sagt varje välutrustat kök. I dag är det väl få som ens vet vad det är? Jag hade lyckan att trilla på ett på en loppisrunda strax före jul. Det blev mitt för 20 kronor!

Inte för att vi äter krustader var och varannan dag i min familj, jag tror faktiskt att vi i princip aldrig gjort det. Förrän nu. Både julafton och nyårsafton kröntes med krustader. Hemmagjorda!

Krustader4©Anna-Lefvert

 

Det fungerar exakt på samma sätt som när man gör struvor. Man gör en pannkaksliknande smet, hettar upp frityrolja i en kastrul, doppar ned järnet en gång i oljan så det blir hett och doppar det sedan i smeten. Sen ned i frityroljan och friterar tills struvan eller krustaden fått fin färg. När man lossat krustaden doppar man järnet direkt tillbaka i smeten, och sen fortsätter man på samma sätt. Det är jätteroligt!

I de flesta recept står det att man ska använda kokosfett eller frityrolja att fritera i. Det doftar inte ros direkt och mitt kök brukar liksom försvinna in i en tjock Lützendimma, trots att fläkten är på. Använder man istället jordnötsolja både smakar och doftar det betydligt mindre av den där obehagliga frityrdoften.

Struvor ska ju vara söta och doppas i socker, medan krustaderna ska fyllas med salt stuvning eller lite kall löjrom, creme fraiche och hackad rödlök. Krustaddegen bör därför vara lite salt. Jag hittade ett recept på nätet som fungerade bra. Då använder man:

100 gram vetemjöl

1,5 krm salt

1 krm socker

1,5 dl vatten

1 äggula

1 tsk smält smör

jordnötsolja till fritering

Vispa ihop ingredienserna till smeten och häll i en mugg eller ett glas. Sen är det bara att sätta igång. Tänk på att ha ett lock till kastrullen till hands. Het olja måste man hantera lite varsamt och om den mot förmodan skulle börja brinna är det lock på som gäller!

Låt krustaderna rinna av på ett hushållspapper och svalna ordentligt innan du fyller dem med något riktigt gott. Löjrom, creme fraiche och finhackad rödlök är svårslaget! Sen är det bara att hitta en anledning till fest.

Krustader2©Anna-Lefvert Krustader3©Anna-LefvertKrustader5©Anna-Lefvert

White Out, please…

Snow7©Anna-Lefvert

Äntligen kom snön!

Och så försvann den igen.

Och kom på ett kort återbesök.

Detta jojoväder har fått mig att verkligen längta efter att bli riktigt bländad. Jag vill ha snö! Massor. White out, please!

Snow8©Anna-Lefvert

De få ögonblicken när de där magiska mannakornen faller från himlen gäller det att ta vara på. Fånga ögonblicken genom linsen.

Trosa1©Anna-Lefvert

Trosa3©Anna-Lefvert

Trosa4©Anna-Lefvert

Trosa5©Anna-Lefvert

Trosa6©Anna-Lefvert

Just nu är det vitt jag vill ha. Det vita håller liksom i längden. Orsaken till att vi nordbor är kända för vår ljusa, lite färglösa, inredningsstil brukar ju sägas beror på ljuset här uppe. Eller är det kanske avsaknaden av det?

De här rummen plåtade jag härom dagen på Bomans Hotell i Trosa. Låt dig bländas och inspireras. Kanske ska du också sätta upp en fototapet hela vägen upp i taket – istället för sänggavel och sänghimmel?

White-room©Anna-Lefvert

Dolce-vita©Anna-Lefvert

La-Dolce-vita2©Anna-Lefvert

 

Och så lite mer bländande vitt från lilla Trosa. Vitt är vackert! Mer sånt tack.

Trosa9©Anna-Lefvert

Trosa7©Anna-Lefvert

Trosa8©Anna-Lefvert