Andrées luftfärd i mitt vardagsrum

Jag fastnade i Andrées luftfärd i julas. Fick Bea Uusmas bok ”Expeditionen” i illustrerad utgåva i julklapp och kunde nästan inte släppa den under hela julhelgen. Det är något fashinerande med dessa äventyrare! Och lite extra fashinerande är det ju att ingen egentligen vet vad det var som hände, varför de dog där ute på Vitön, med fulla matförråd, tält och bränsle kvar i gasolköket.

Det hade däremot inte varit särskilt svårt att räkna ut att själva luftfärden inte skulle gå så bra. Förutom att ingen tidigare överhuvud taget flugit några längre sträckor i luftballong innan de gav sig av läckte ballongen som ett såll redan innan start. Dessutom var det första som hände att man tappade styrlinorna vid starten och alltså flög helt utan styrförmåga. Ändå fortsatte man, i sann dumpositiv anda. Framåt marsch. Mot nordpolen!

Så, jag tänkte att jag får ju helt enkelt konstruera min egen luftballong här hemma i hallen…

Luftballong3©Anna-LefvertLuftballong4©Anna-Lefvert

 

Jo, man kan nog undra om galenskapen smittar. Så här gjorde jag i alla fall:

Häng fyra bitar jutesnöre över en rund lampa. Knyt ihop tamparna två och två en bit ned. Låt tamparna byta partner och knyt ihop dem två och två igen så att de bildar ett nät. Knyt likadant ytterligare en gång.

Som korg tog jag en av mina flaskhållare från köket och fäste i tamparna med lite ståltråd. Ingen komplicerad ingenjörsteknik, alltså.

Luftballong1©Anna-LefvertLuftballong2©Anna-LefvertKnäppt och knasigt, kanske. Men åtminstone helt ofarligt.

Och om du undrar vad det är för tamp som hänger ur korgen ned på golvet så är det styrlinan. Fast den är faktiskt lös.

Luftballong5©Anna-Lefvert

Citrusboost

Jag kan få riktigt crawingsug efter grapefrukt i perioder. Helst av allt vill jag då ha den röda som man kan äta utan socker. Man kanske helt enkelt behöver lite extra c-vitamin så här års.

Jag är också galen i citron i alla möjliga former, citronmarängpaj, kanderade citronskal, citronkyckling och citronsorbet…  Syran i kombination med sött är helt enkelt oslagbart.

Den citronsorbet man kan få i Frankrike, ibland spetsad med lite citronlikör, är svårslagen och det är inte alltid så lätt att hitta lika god här hemma. Jag tror vi svenskar är lite rädda för syran. Varför är det annars så svårt att hitta riktigt god citronyoughurt – med fruktkött i?

Så i helgen när jag råkade få syn på en billig glassmaskin slog jag till. Här ska göras egen citronsorbet!

Väl i livsmedelsaffären fanns inte så många fina ekologiska citroner kvar på hyllan, men väl några ekologiska röda grapefrukter, så det fick bli en blandning av två kärlekar. Och gissa om det blev gott! Och vackert på köpet.

Citrussorbet1©Anna-Lefvert

Gillar du citrus måste du prova detta.

Du behöver:

2 röda grapefrukter

3 citroner

3 dl socker

2 dl vatten

Citrussorbet2©Anna-Lefvert

Citrussorbet3©Anna-LefvertCitrussorbet4©Anna-LefvertCitrussorbet5©Anna-LefvertCitrussorbet6©Anna-LefvertSå här gör du:

Pressa tre citroner och två röda grapefruker i en citruspress. ”Gnussa” ordentligt så att du får loss så mycket fruktkött som möjligt. Häll saften och frukköttet i en kastrull. Koka upp vatten och socker i en annan kastrull och låt sjuda en stund tills allt socker löst sig. Dra sockerkastrullen av värmen och sätt citruskatrullen på värmen istället. Häll i ungefär hälften av sockerlagen i sitrussaften och låt allt koka upp. Nu måste du smaka av med mer sockerlag tills citrusvätskan är lagom söt i din smak. Citrusfrukter är så olika söta och syrliga att man får prova sig fram till rätt balans. När du är nöjd med smaken tar du kastrullen av värmen och låter den svalna helt. Häll den kalla citrussockerlagen i en glassmaskin och kör tills den fått sorbetkonsistens. Häll över i en annan form ch ställ in i frysen en stund till.

Facettslipat

Så har det varit Formex igen. Jag tror jag gått på nästan varje Formexmässa sedan mitten av 90-talet. Ofta är det med blandade känslor jag går därifrån. Å ena sidan full av inspiration och nya idéer, å andra sidan såå trött på alla prylar. Kanske skulle man flytta in i ett kloster ändå? I år känner jag mig rätt så spyfärdig på alla låtsassaker och sådant som försöker se ut som något det inte är. Listan kan göras lång; Låtsas-gammalt, låtsas-antikt, låtsas-patina, låtsas-hantverk (masstillverkat i maskin) låtsas-industri…

Hur som helst kan man alltid få inspiration på mässor som Formex, och dagens tema heter facettslipat. Jag tror att det var när formgivaren Arik Levy år 2006 formgav oregelbundet facettslipade skulpturer och möbler som det hela startade. Sedan dess har man sett dem överallt. Oregelbunda facetter i allt från möbler till lampor, vaser och ljusstakar. (Se bilder längre ned.)

Den här ljusstaken är ett bra DIY-projekt i januari, om man fortfarande känner av julen i kassan. Träklossen tror jag kostade mig tio spänn att få tillsågad på bygghandeln och ljuskoppen hade jag redan hemma.

Facett3©Anna-LefvertFacett4©Anna-LefvertFasett1©Anna-LefvertFacett2©Anna-Lefvert

Med en liten Japansåg är det lätt att få fina snitt. När ljusstaken är färdig – tänk på att den är i trä! Det är så lätt att glömma brinnande ljus…

Så lite facetter från Formex;

Formex1©Anna-LefvertFormex2©Anna-LefvertFormex3©Anna-LefvertFormex6©Anna-LefvertFormex4©Anna-LefvertFormex5©Anna-Lefvert

 

Insekterna invaderar

 

 

 

Det är väl någon slags skräckblandad förtjusning som gör insekter så intressanta. De har ju fullständigt invaderat våra hem under senare år! I död form. Som inredningsdetaljer och dekoration. Avbildade på gamla skolplanscher, fotografier och teckningar. Så när jag hittade en hel bok om att tillverka insekter i ståltråd kändes det faktiskt inte alls särskilt nördigt. Bara så fantastiskt att det finns länder (Frankrike) större än vårt, där man vågar ge ut böcker med en något smalare målgrupp!

Hur som helst satte jag genast igång med mina egna insekter. Gamla köksformar, pennor, papper, itusågade bestick och glasprismor från gamla kristallkronor fick bli kroppar till de små liven.Mygga-1©Anna-LefvertKopparform-skalbagge©Anna-Lefvert

Mygga-2©Anna-LefvertSkalbagge-tårtspade-2©Anna-LefvertSpindel-2©Anna-LefvertSpindel1©Anna-Lefvert

 

Det viktigaste jag tog med mig ur den franska boken, var hur man gör en benställning som ser lite lagom creepy och insektsaktig ut. Det kan också vara bra att skissa upp hur långa benen behöver vara för att proportionerna ska bli rätt, innan man klipper till ståltrådsbitarna.

Det är inte alls svårt. Klipp till lika många bitar ståltråd som din insekt ska ha ben, alltså oftast sex eller åtta. Sen gör du så här. ben step-by-step©Anna LefvertBen step-by-step2©Anna Lefvertstep-by-step3©Anna-LefvertZinkfom-ekoxe©Anna-LefvertKanske något för den som inte vill ha likadana dekorationer som alla andra hemma på vägen? Eller på köksbänken? De är ju inte levande.

 

Ljus i mörkret

Jag är ingen snöälskare. Inte i vanliga fall. Men nu börjar jag sakna snön en aning i detta kompakta mörker. Man behöver ju ljus!

Och när julkulorna snart gjort sitt och snön fortfarande lyser med sin frånvaro, så får man helt enkelt ta saken i egna händer…

Min mamma brukar alltid göra snöbollslyktor när det finns kramsnö, och islyktor när det är riktigt kallt. Nu är det varken eller så då tog jag julkulorna istället. Och det blev ju ganska trevligt.

Snowball-lantern1©Anna-LefvertSnowball-lantern2©Anna-LefvertSnowball-lantern3©Anna-Lefvert

 

Limma ihop julkulorna med smältlim från en limpistol. För att hålla ihop kulorna i nedersta lagret använde jag ett kastrullock. Bara för att få en rund mall och för att kulorna inte ska rulla iväg.

Snowball-lantern4©Anna-Lefvert

Snowball-lantern5©Anna-Lefvert

Snowball-lantern6©Anna-Lefvert

 

I väntan på snön… Eller våren!

Snowball-lantern7©Anna-Lefvert