Den svarta tråden… har löpt som en röd tråd i min skaparlust. I boken ”Fil De Fer – Luffarslöjd” gjorde jag ett ganska komplicerat äggställ och äggkoppar på kycklingfötter. Men det kan duga med något mycket enklare än så.
Några servettringar med påskharens profil är en liten detalj som kan bli fin på påskbordet. Som svarta pennstreck på ett vitt papper.
Det blir en annorlunda jul i år, det har väl ingen missat. Kanske en hel del extra tid att julpyssla och fixa hemma, om man inte kommer av sig helt…
Kanske får julkorten ett uppsving i år? Själv är jag värdelös på att skicka julkort och har inte gjort det på många, många år. Men kanske får jag iväg ett litet kort i år?
I min bok ”Fil De Fer Luffarslöjd” gjorde jag ett kapitel med kort. Det är alltid kul att blanda material. Blanda hårt och mjukt, platt och formbart, papper och ståltråd…
En mistel i luffarslöjd blir jättefin med små bär av pärlor i varje bladveck. Mistelns karaktäristiska växtsätt är enkel att härma och så typisk som symbol för julen. Och när det inte blir några kindpussar eller julkramar kan man ju skicka iväg en liten mistel istället. Det blir en jul nästa år också så nu är det bara att sitta still i båten!
Det är ganska många år sedan nu, men jag minns första gången jag såg en vaxad amaryllislök. Den stod på disken i en hotellobby i Nice där jag och min syster stannade över en weekend i november.
Men det är först i år jag har provat att göra mina egna vaxade blomsterlökar. Eftersom allt som själva blomman behöver i form av näring och vätska redan finns i löken behöver den varken jord eller vatten. Eller rötter. I alla fall inte om man inte villl kunna plantera ut löken eller få den att blomma om nästa år.
Så man börjar med att plocka bort kruka, jord och rötter. Sköljer löken helt ren och torkar av den.
Smält sedan doppvax – som man köper i pelletsform – över ett vattenbad. När vaxet smält blandar man i färgpigment för ljusfärg och fyller på med varmt vatten i samma kärl som vaxet för att få ytan att komma lite högre upp. Samma princip som när man stöper ljus alltså, vaxet lägger sig ovanpå vattenytan.
Ta kastrullen med vax av värmen och låt temperaturen sjunka en aning. Doppa lökarna snabbt i vaxet så att de inte blir allt för upphettade. Låt vaxet torka mellan varven. Ungefär 4-5 dopp räcker fint.
När vaxet stelnat kan man arrangera lökarna som man vill. Ställa dem direkt på ett bord eller på ett fat tillsammans med julens nötter, kanske…
”Vi måste ha mer halloweenpynt, mamma”.
”Jasså, det måste vi? På ”min” tid visste vi inte ens vad halloween var”, mumlar jag och känner mig genast urgammal. Men det där med halloween känns inte riktigt som min grej. Fast ändå, det är ju lite härligt att köpa hem pumpor att gröpa ur, bjuda in till läskiga halloweenkalas (dock inte just i år) och fixa lite extra pynt just när året närmar sig sin allra tråkigaste månad. Så här kommer en liten svärm fladdermöss! Visserligen säkert instängda bakom glas och ram.
Jag har klippt dem ur hobbykartong med lite glitterfolie på ena sidan, spillbitar som blev över från ett jobbuppdrag. Sen tog jag en sten och virade fast tunn mässingstråd runt den och en liten fladdermus i varje ända på trådarna, så att de får flyga inne i kupan. Busenkelt.
Den klassiska efterrätten från Florida Keys, Key Lime Pie var för mig bara ett begrepp fram tills för några veckor sedan. En kunskapstörstande dotter som stött på begreppet i ett datorspel fick mig att googla receptet… och nu har den blivit en av våra absoluta favoriter i familjen. Så enkelt, så gott!
Ett perfekt tips inför midsommarhelgen, och här kommer det:
Botten:
100 gram smält smör
200 gram krossade digestivekex
Fyllning:
1 dl limesaft (från 2-3 limefrukter – helst ekologiska)
Zest från limefrukterna
1 burk kondenserad mjölk
5 äggulor
1 limefrukt i tunna skivor till dekoration
Slå på ugnen på 175 grader.
Mortla digestivekexen och smält smöret. Blnda ihop och tryck ut i en pajform. Grädda skalet i tio minuter.
Medan pajslaet gräddas sköljer du limefrukterna ordentligt och river av skalet med ett zestjärn. Pressa saften, det behövs ungefär en deciliter limesaft.
Skilj äggulor från vitor och rör ned de fem gulorna i den kondenserade mjölken. Tillsätt limesaft och zest. Bred ut fyllningen i pajskalet och ställ in i ugnen igen. Sänk värmen i ugnen till 150 och grädda i tio minuter.
Låt pajen svalna helt innan du ställer den i kylskåp i minst tre timmar. Dekorera med tunna limeskivor. Njut!
Riktiga kort eller brev… när skrev man ett sådant senast? Men det känns som rätt tid nu, när vi alla har nära och kära som kanske känns extra långt borta i denna ändlösa karantän…
Ett akvarellpapper med god uppsugningsförmåga fungerar fint att göra avtryck av riktiga blommor på.
Penséer eller andra blommor med tunna blad fungerar fint för ändamålet. Klipp bort de safigaste delarna och placera ut blombladen på akvarellpappret. Lägg ett smörpapper över som skydd och banka försiktigt med många, många små slag över blomman. Lyft av smörpappret och pilla försiktigt bort blombradsresterna med en pincett. Lägg kortet i press att torka.
När man lever lite långsammare framträder konturerna plötsligt tydligare. Sådant som man lätt hastar förbi i vardagen blir tydligare. Plötsligts ser jag att gräsmattan är full av doftvioler! De hukar lite i mossan och gömmer sig under grässtråna som ännu inte blivit klippta första gången eftersom jag tycker att gräsmattan är som allra vackrast innan den är klippt första gången. Men doften avslöjar dem.
Nu på våren när naturen börjar bjuda på doft, smak och skönhetsupplevelser gäller det är passa på. Plocka, dra in doften. Livet är här och nu och det gäller att lära sig uppskatta det som är.
Doftvioler kan man frysa in i isbitar till sommarens drinkar, lägga i socker för att göra violsocker. Eller bara dekorera med, som här.
Det blir en påsk i år också. Men den blir inte som alla andra år. Litegrann kommer man av sig att planera påskmat och pynt, när inga besök eller resor är inplanerade.
När allt är som vanligt älskar jag påskpysslet, trädgården som vaknar till liv igen, äggen…
Gamla antika äggställ och klassiska äggbrädor i trä är favoriter. Kom på att eftersom jag inte hittat någon vacker antik gammal äggbräda, så kan man ju faktiskt tillverka en ganska enkelt på egen hand. En liten brädbit, en kvistborr, fil, sandpapper och mörk valnötsbets. Så var det hela klart. Nästan lika fin som de gamla klassikerna. Och ibland får nästan vara gott nog.
Lite för tidigt har man nu fått vårkänning. Ute blommar vintergäck, snödroppar, körsbärskornell och tibast sedan mer än en månad. Fåglarna kvittrar. Det är en bitterljuv känsla att möta våren så tidigt. För vad är det vi gör med vår planet? Varför fortsätter vi bara att leva som förut trots att alla varningssignaler blinkar rött?
Kungsängsliljan är hur som helst inte från trädgården, än har den inte tittat upp ur jorden vad jag vet. Men den står fint i ett glasrör och så här års brukar jag köpa hem någon kruka med kungsängsliljor, snitta dem och sedan gräva ned lökarna i jorden…
Det här glasröret fick en hållare av järntråd, med tvinnat ben och en rund fot. Inte perfekt på något sätt, men perfect is boring…
Jag är svag för provrörsvaser i alla dess former, en annan variant finns med i min bok FIL DE FER Luffarslöjd, den ser ut så här…
Vi har en tradition i min familj sedan jag var barn att samlas för att baka pepparkakshus någon gång i adventstid. Genom åren har det blivit allt från klassiska pepparkakshus till kyrkor, sekelskiftesvillor med glasverandor och medeltida borgar. I år gjorde jag en liten hansastad med trappstensgavlar och utrymme inuti för en liten ljusslinga. Ett relativt enkelt hus i jämförelse, men effektfullt och fint att ha som ljuslykta på bordet. Det blev faktiskt två av bara farten.
Inspirationen fick jag från ett besök i Belgiska Brygge tidigare i höstas. Vi tog elbilen ner till Frankrike och på vägen passade vi på att se små städer och byar, allt det man missar när man reser snabbt.
En av de platser som lämnade djupast intryck var just belgiska Brygge. En bättre variant av Amsterdam! Liknande arkitektur, men utan trängsel och haschdimmor…
Med sina trånga gränder, trappstensgavlar och smala hus liknade staden en samling pepparkakshus… och därför fick årets pepparkakshus bli en liten samling gavlar av olika höjd och bredd.
Till ett hus behöver man 7-8 gavlar. De behöver varken vara lika höga eller breda, men det är en fördel om de likt de verkliga husen är höga och smala med branta takvinklar och gärna trappstegsgavlar.
När man gräddat alla delarna lägger man ut dem på ett bakplåtspapper så här:
Rita sedan av formationen i botten så är det sedan enkelt att klistra ihop delarna i rätt vinklar, en i taget, med smält socker.
Jag brukar sätta gelatinplattor som fönsterglas i fönstren, och det är enklast att göra innan man monterar ihop resten av huset.
Lyft över det ihopmonterade huset på en träskiva och spritsa kristyr runt konturerna och fönstren. Lägg en liten ljusslinga med led-belysning i mitten.
