Den svarta tråden… har löpt som en röd tråd i min skaparlust. I boken ”Fil De Fer – Luffarslöjd” gjorde jag ett ganska komplicerat äggställ och äggkoppar på kycklingfötter. Men det kan duga med något mycket enklare än så.
Några servettringar med påskharens profil är en liten detalj som kan bli fin på påskbordet. Som svarta pennstreck på ett vitt papper.
Det blir en annorlunda jul i år, det har väl ingen missat. Kanske en hel del extra tid att julpyssla och fixa hemma, om man inte kommer av sig helt…
Kanske får julkorten ett uppsving i år? Själv är jag värdelös på att skicka julkort och har inte gjort det på många, många år. Men kanske får jag iväg ett litet kort i år?
I min bok ”Fil De Fer Luffarslöjd” gjorde jag ett kapitel med kort. Det är alltid kul att blanda material. Blanda hårt och mjukt, platt och formbart, papper och ståltråd…
En mistel i luffarslöjd blir jättefin med små bär av pärlor i varje bladveck. Mistelns karaktäristiska växtsätt är enkel att härma och så typisk som symbol för julen. Och när det inte blir några kindpussar eller julkramar kan man ju skicka iväg en liten mistel istället. Det blir en jul nästa år också så nu är det bara att sitta still i båten!
Riktiga kort eller brev… när skrev man ett sådant senast? Men det känns som rätt tid nu, när vi alla har nära och kära som kanske känns extra långt borta i denna ändlösa karantän…
Ett akvarellpapper med god uppsugningsförmåga fungerar fint att göra avtryck av riktiga blommor på.
Penséer eller andra blommor med tunna blad fungerar fint för ändamålet. Klipp bort de safigaste delarna och placera ut blombladen på akvarellpappret. Lägg ett smörpapper över som skydd och banka försiktigt med många, många små slag över blomman. Lyft av smörpappret och pilla försiktigt bort blombradsresterna med en pincett. Lägg kortet i press att torka.
Det blir en påsk i år också. Men den blir inte som alla andra år. Litegrann kommer man av sig att planera påskmat och pynt, när inga besök eller resor är inplanerade.
När allt är som vanligt älskar jag påskpysslet, trädgården som vaknar till liv igen, äggen…
Gamla antika äggställ och klassiska äggbrädor i trä är favoriter. Kom på att eftersom jag inte hittat någon vacker antik gammal äggbräda, så kan man ju faktiskt tillverka en ganska enkelt på egen hand. En liten brädbit, en kvistborr, fil, sandpapper och mörk valnötsbets. Så var det hela klart. Nästan lika fin som de gamla klassikerna. Och ibland får nästan vara gott nog.
Snart är det över. Allt har vissnat och träden står nakna och grå mot hösthimlen. Så det gäller att passa på! Att njuta av naturen medan det varar, innan vinterdvalan inträder.
Vissa blommor kan man spara nästan i en evighet om man torkar dem. Hortensia är en av dem. Har man tur torkar de jättevackert och behåller även sin färg. Det kan ju vara en viss tröst när vintermånaderna är här på allvar.
Den här kransen gjorde jag för ett par år sedan och den hänger fortfarande kvar på väggen. Inomhus förstås! Blommorna har kvar sin färg och är nästan ännu vackrare torkade.
Stommen till kransen gjorde jag av lite kycklingnät som jag virade ihop. Sen är det egentligen bara att sticka in blomstjälkarna i kransstommen och låt den torka. Ett fint sätt att spara sommaren.
Jag upphör inte att fascineras av hur mycket man kan göra av ett så enkelt material som ståltråd. Ständigt hittar jag nya inspirationskällor och konstnärer som förvandlar detta skitiga garagematerial till riktiga konstverk! (Nej, jag hävdar INTE att ovanstående gran är ett konstverk. )
Ofta när jag reser slänger jag ner en rulle ståltråd i bagaget. Bara för att jag vet att om jag får tid över blir jag lite rastlös och vill göra något med mina händer. Dessutom brukar en resa alltid ge ny inspiration och nya idéer.
Förra året i november blev jag strandad i Spanien en vecka längre än planerat med vattkoppigt barn som inte kunde flyga hem. Som tur var hade jag en rulle koppartråd i väskan…
Den gamla sönderfallna boken med vackert gulnande blad hittade jag på en loppis i Barcelona. Det blev en enkel julgran…
Och nya glasögon.
Halloween är ju inte en särskilt djupt rotad tradition i vårt land. Men lite festligheter kan man ju alltid passa på att ställa till. Om man inte annat så kanske ett extra mysigt fredagsmys?
Halloweenpumpor med utskurna ansikten i all ära. Jag börjar tröttna på dem. Men som skålar passar de bra. Pumporna är ju som bekant mest luft – ihåliga inuti och inte mycket att laga pumpasoppa eller paj på. Men som skål till en klassisk marängsviss blir den rätt fin. Så här.
En vass kniv är allt du behöver. Och så en pumpa och allt du vill ha i din sviss, såklart.
Lata dagar på landet, det är vad jag längtar efter nu. Med ingenting inplanerat, en kopp kaffe på verandan och en bra bok. Efter en stund kommer skaparlusten igång och jag vill gärna ha något att pilla med.
De här enkla grytlapparna gjorde jag en sådan helg med lite risigt väder utanför fönstren. (Jo, det har ju varit några sådana helger den här våren…)
Under den senaste tiden har jag haft anledning att använda stickringar ganska mycket. De är otroligt användbara för en sån som mig. Jag har aldrig riktigt fått kläm på det där med att sticka jämnt. Kanske handlar det om tålamod. Det tar ju så lång tid att sticka! Men med en stickring i ena handen och ett nystan trikågarn i den andra får man ganska snart ihop en sån här.
Det är bara att snurra garnet runt pinnarna, två varv runt. Sen lyfter man den undre öglan över pinnen och släpper på insidan. Busenkelt.
Avsluta genom att dra garnet igenom varje ögla. Lämna lite extra garn för att kunna sy ihop kanterna så att tuben blir ett platt men dubbelt grytunderlägg. En liten virkat upphängningsögla fick det också bli.
Här kommer lite mer påskägg. Det gick liksom av bara farten. Inte så mycket att orda om. Hoppas det kan inspirera!
För mig är påsken en nästan lika stor pysselhögtid som julen. Det är så härligt med alla knoppande kvistar, kvittrande fåglar och vårens första blommor. Och så är det är något särskilt med ägg. Få andra former känns liksom så fulländade.
Under senare år har jag använt en liten äggpump för att blåsa ur ägg (annars blir man väldigt snurrig i huvudet) och dekorera. En av favoriterna är sådana här videägg, alltså vanliga hönsägg dekorerade med de lena videkissarna från sälgen.
När videkissarna torkar håller de sig fina – i flera år faktiskt. Så det går bra att spara äggen till kommande påskhelger när de är klara.
Pilla bort kissarna från riset, eller ta vara på dem när de trillar av, limma fast dem tätt på äggen med vanligt karlssons klister.
Stoppa in en liten ögla av ståltråd i hålet upptill och fäst ett vackert band om du vill hänga upp.
Glad Påsk allihopa! Hoppas ni får en fin påsk med lata dagar, vackert väder och mycket fågelkvitter.
