Ljuslyktor med tyg DIY

 

 

Ljuslykta1©Anna-LefvertJag säger som Ernst – skönheten bor i enkelheten. Eller hur det nu var han formulerade det hela. Ibland behöver man liksom inte krångla till det för att det ska bli vackert. De här ljuslyktorna är ett sådant exempel. Några dricksglas av enklaste modell, lite tygspill och vips har man ett par fina ljuslyktor.

Dessa gjorde jag en mörk sensommarkväll i min mammas sommarstuga. Det man behöver är ett lim som är genomskinligt och inte gulnar. Jag brukar använda ett så kallat decopagelim som man målar på med en pensel. Limmet kan målas både under, som ett vanlig lim, och över som en lack när man gör decopage. Till det här projektet fungerar det perfekt för man behöver inte vänta på att det ska torka mellan lagren av tyg.

Börja med att ”tapetsera” hela glaset med ett lager tyg. Fortsätt sen att limma på remsor med ojämna mellanrum runt hela glaset. Klipp eller riv remsor av ett bommulstyg eller linnetyg. Grov struktur blir fint. Klipp rent runt kanterna upptill och nedtill och låt lyktan torka.

Ljuslykta3©Anna-LefvertLjuslykta4©Anna-LefvertLjuslykta5©Anna-Lefvert

Midsommartårta

Midsommar4©Anna-Lefvert

Ja, tänk att nu är det snart midsommar igen. I min familj har midsommarfirandet varierat ganska mycket. Vi har inte haft någon särskild plats där vi alltid firat, år efter år. Men tårtan har varit ganska viktig. Det blir liksom inte midsommar utan en riktigt god tårta.

Den här tårtan har jag dekorerat med levande blommor från trädgården. Det finns massor av vackert som också är ätbart – och till och med gott! Jag har använt syrener, rosor, lavendel, penséer och pelargoner till den här tårtan. Drar man bort alla de små syrénblommorna från sina klasar kan man använda dem som ”strössel” runt tårtans kanter. Det blir ganska fint. Syrénerna kanske sjunger på sista versen nu, eller har sjungit färdigt för i år. Men det finns annat att använda på samma sätt. Man kan till exempel ta blad av rosor, lavendel eller kronblad av ringblommor. Eller varför inte maskrosornas gula kronblad? Någon nytta kan de ju få göra…

Tänk bara på att allt som är vackert inte är ätligt! Trädgården bjuder på en del riktigt giftiga frestelser också. Digitalis, fingerborgsblomma, till exempel. Så ta en titt i floran innan du lägger okända blommor på midsommartårtan. Och tänk på att den behöver vara ganska färsk för att vara fin. Man får dekorera tårtan strax innan gästerna ska sätta tänderna i den.

Glad midsommar!

Midsommar1©Anna-LefvertMidsommar3©Anna-LefvertMidsommar2©Anna-LefvertMidsommar6©Anna-Lefvert Midsommar7©Anna-Lefvert

Risonisallad med grön sparris

Sparris1©Anna-Lefvert

Sparrissäsongen börjar närma sig sitt slut för i år. I alla fall för den svenska sparrisen. Ända sedan jag var barn har jag sett den växa vild i Skåne kring min mammas sommarställe på Österlen. Och för 18 år sedan sadlade en av mina fd kollegor, trädgårdsjournalisten Karin von Schenck, om och blev sparrisodlare på Österlen.

Idag var jag och besökte henne ute på fältet inför ett reportage till TT. Det är hårt arbete, sparrisen växer så det knakar just nu och nya pinfärska skott skördas varje morgon. Men sparris är egentligen ingen nyhet på de svenska åkrarna. Österlen har en lång sparristradition och kring förra sekelskiftet var sparris mycket populärt i Sverige och hela Europa. Fram mot 1930, 40-talen började såväl fält som odlare bli till åren samtidigt som en billigare amerikansk sparris började importeras. Och så lades den svenska sparrisodlingen i träda. Fram tills mitten av 90-talet när flera friska entreprenörer drog igång den svenska sparrisodlingen igen. Heja, heja, Karin och alla ni andra sparrisodlare som ger oss fantastiskt god och närproducerad sparris!

Sparrisodling©Anna-Lefvert Sparrisodling2©Anna-Lefvert KarinvonSchenck©Anna-Lefvert

Karin von Schenck på bilden ovan berättade bland annat att i Tyskland äter man betydligt mycket mer sparris per person och år än vad vi gör i Sverige i dagsläget. Men där föredrar man den vita sparrisen. Vi svenskar äter hellre den gröna, och trots att det är samma planta (som bara kupas över om man vill ha vit sparris) så är den gröna betydligt mycket nyttigare. Den innehåller en massa nyttiga vitaminer och mineraler, bland annat folsyra som är viktig för alla kvinnor i barnafödande ålder.

Så vad lagar man? Det finns massor av goda recept med grön sparris, jag brukar göra en risonisallad med sparris, vitlök, hyvlad parmesan, tomater och grillad squash. Den går hem hos såväl barn som kräsna män. (Ni som känner mig vet vad jag menar.)

Sparris2©Anna-Lefvert Sparris3©Anna-Lefvert

Du behöver, till ca 4 portioner:

3 dl risoni (pasta i form av riskorn)

10 sparrisstjälkar

1-2 vitlöksklyftor

olivolja

1 citron

10 körsbärstomater

1 liten squash

Parmesan efter smak

Salt och peppar efter smak

Gör så här:

Skölj, skala och skär sparrisen i lagom långa munsbitar. Koka risonin i välsaltat vatten, och koka samtidigt sparrisen några minuter i en sil över pastavattnet. Ta upp sparrisen innan den är färdigkokt och fräs i olivolja tillsammans med pressad vitlök. Skiva och stek squash, helst i grillpanna. Skär tomater. Häll av pastan. Blanda ned sparris, tomater och stekt squash i den färdigkokta pastan och hyvla ned rikligt med parmesan. Pressa över citron. Salta och peppra. Servera med mer parmesan.

Sparris4©Anna-Lefvert

Romrussinglass

Romrussin6©Anna-Lefvert

 

Nu har glassäsongen dragit igång på allvar! En av mina favoritsmaker är romrussin. Jag vet, jag vet. Det är lite tantvarning på det. Liksom att ha en fäbless för gröna kulor till jul. Men man är ju som man är. Så alla ni som nått vuxen ålder och fått smak för romrussinglass – här kommer ett recept som fungerar för glassmaskinen där hemma.

 

Romrussin1©Anna-Lefvert

 

Du behöver:

1 dl russin

1 dl rom, gärna mörk

1 ägg

1/2 dl socker

2 dl mjölk

1,5 dl vispgrädde

1 tsk vaniljsocker

Gör så här:

Börja med att lägga 1 dl russin i blöt i lika mycket rom. Låt ligga och dra över en natt, eller i ett par dygn.

Romrussin2©Anna-Lefvert

Sen gör du så här:

Vispa ägg och socker i en kastrull, häll i mjölken och värm blandningen under omrörning. Låt sjuda tills blandningen tjocknar. Ta kastrullen av värmen och låt blandningen svalna. Tillsätt vaniljsocker. Sila russinen, men spara romen som rinner av. Tillsätt russinen i glassmeten, samt ett par matskedar av romen. Smaka av så du får lagom mycket romsmak. När smeten är helt kall kör du den i glassmaskin tills den fått lagom konsistens. Frys in eller servera genast.

Romrussin3©Anna-LefvertRomrussin4©Anna-LefvertRomrussin5©Anna-LefvertRomrussin7©Anna-LefvertRomrussin8©Anna-LefvertRomrussin9©Anna-Lefvert